Saturday, March 28, 2009

Flink, brott och straff

Ser just nu på en intervju på TV 4 med Mattias Flink, han som sköt ner sju personer i dalarna runt 1994. Han önskar att han får sitt straff tidsbestämt, vilket det inte är nu, med motiveringen att han inte vet hur länge han kommer få sitta, och det blir svårt att planera permissioner och så vidare.

Det är naturligtvis ett svårt ämne, men även om jag tycker det är viktigare att fokusera på brotten (hur de undviks) än straffen (vi kommer ändå förr eller senare komma till den tidpunkt då riktigt livstidsstraff kommer bli vardag). Flink borde ställa in sig på att han får sitta hela livet, det är en rätt konkret tidsskala. Han tycker inte om att det ovanpå fängelsestraffet finns ett skadeståndskrav, som kommer innebära att han får leva på existensminimum resten av livet. Oavsett vilket skick han var i när han gjorde det han gjorde, så var det sju andra personer som inte fick leva vidare alls, sju familjer som helt fick sin tillvaro raserad. Det finns massor med oskyldiga människor som lever på existensminimum.

Jag vet inte varför TV 4 väljer att göra intervjun med honom, ska dom vara draghjälp i hans kampanj? Försöka provocera de anhöriga till att förlåta?

Flink försöker promota vilken välanpassad individ han blivit under strafftiden. Vissa inslag i hans liv säger han saknas, som fanns 1994. Framförallt var det alla inslagen samtidigt som drev honom till dådet. Nog för att jag tror på att yttre stress kan orsaka sådana händelser, men vad händer om alla inslag infaller samtidigt igen? Läser man mellan raderna så verkar det ha varit någon form av relation med en kvinna som varit ett inslag. Så vad kommer hända när/om han kommer ut? Ska världen hålla tummarna för att han ska fortsätta leva i celibat?

Alkohol var tydligen ett annat av inslagen, och han säger att han vet om att han inte kan dricka mer. Det är ett ganska konkret inslag i intervjun som jag tycker låter bättre än "jag är ny människa nu, jag har lärt mig en läxa".

Till sist så säger han sig vara villig att träffa de anhöriga till hans offer. Han vet inte vad han skulle säga till dom, men han säger också att skulle vilja träffa dem, ifall det skulle hjälpa dem. Det sista tror jag är viktigt att betona, för jag ser redan nu framför mig hur en del kommer reagera.

"Jag borde be om ursäkt för allt jag gjort, men jag vet att det är bäst, att hålla tyst"

No comments: