"Inte ok"

Det är uttryck jag inte klarar av, det är helt enkelt inte alls ok. Men jag förstår när det är jag som är retarderad och allmänt sen, och eftersom "alla andra" säger det så får jag givetvis leva med det. Under tiden kommer jag längta efter nästa fluga.

Nu är Persbrandt igång och räddar världen igen...

Och sorry, Micke, dina konstiga pauser mitt i meningarna får mig inte att vilja skänka mer pengar, och det får mig inte att tycka att du är en bra skådis. Vilket är fenomenalt med tanke på alla år du skådespelat både i tv och på scen.

Nåja, sämsta insatsen kanske manusförfattaren står för... "Antingen så gör du ingenting alls, eller så gör du nånting".

Jag gör nånting, jag går och dammsuger. Jag älskar effektiva punchlines.

I Fall In Love Too Easily

I fall in love too fast

I fall in love too terribly hard

for love to ever last

Chet Bakers ord (vet förvisso inte om det är just han som skrivit texten) funkar bra, som en knackning på axeln, och note to self, som säger: "kom ihåg hur det blir när du tror att det kan bli något". 

In so many words: ropa inte hej, men glöm inte bort att det faktiskt kan gå att ropa hej när tiden är mogen. Allt måste inte ske nu.

Paolo Roberto

Döm av min stora förvåning, när jag tittar på nyhetsmorgon kl 07.40 på valborgsmässomorgonen.

Programledarna ska till att prata om Italien och dess "gubbsjuke" statsledare Berlusconi. För det första är det så mycket nyhetstorka över ämnet så det inte är klokt, och för det andra, vilken gubbe är inte gubbsjuk?

I varje fall, för att prata om Italien, ska man tydligen prata med mannen som har ett så italienskt namn så det nästan låter påhittat, och dessutom ser ut som en syrian, för att förvirra oss lite mer. Jag pratar såklart om Paolo Roberto.

Paolo går loss direkt, och pratar konstant i fyra minuter utan att ens hämta andan. Hans utbrott gick ut på att Sverige ser ner på Italien, att Berlusconi är en större hjälte än vad han porträtteras som i svensk media (verkligen bara i svensk media, Paolo?). Det framgick ganska tydligt att Paolo tyckte att Italien smutskastas i svensk press.

Är det någon som överhuvudtaget bryr sig om vad det står om Italien, mer än om något annat land? Han lyfte i varje fall fram en häxjakt som inte finns. Höjdpunkten under intervjun/monologen är dock detta uttalande:

"Förstår man inte Italien, så förstår man inte världen"

Den hamnar i citatsamlingen, tack Paolo! Trevligt nog hittade jag ett klipp:

Klipp

"Hey Ross, is Staten Island really an island?"

"Yes, that's why it's called Island"

"Oh, so it's like Long Island?"

"Also an island"


Jag satt på tåget precis, och jag vet inte om personen ifråga sett mycket på vänner, och ovanstående dialog mellan Ross och Joey, men han sa något som var lika kul:

"Ligger Stockholm Syd söder om Stockholm?"

I'm out of season all year around...

hear machinery roar to my empty sound
touch my heart and feel winter
hold my hand and be doomed forever

Mera låttexter. Denna av The Jam. Framförs med fördel av Liam Gallagher ackompanjerad av Paul Weller, Steven Craddock, Damien Mincella m fl.

Typ såhär:

http://www.youtube.com/watch?v=0fEcz4xY83s

And if a double decker bus...

kills the both of us
to die by your side, would be a heavenly way to die
and if a ten ton truck
crashes into us
to die by your side, well, the pleasure, the privilege is mine

Det är fascinerande hur låttexter i bland bara inte kan sluta ockupera mitt huvud. Texten ovan är ett exempel, från The Smiths "There is a Light That Never Goes Out"

Ljug för mig

Så översätts ett annat kalkon-program på tv.

Någon britt med Horatio Cane/Crane-komplex avslöjar banditer genom att avläsa deras ansiktsuttryck. Detta sägs vara möjligt eftersom ansiktsmusklerna sägs spännas ofrivilligt i olika känslolägen.

Igår när jag tittade så fick jag lära mig att om en person ser arg ut, så kommer han troligen att mörda någon. Fär att stärka denna tes så visades bilder från CCTV-kameror som visade mördare/terrorister precis innan de begick sina dåd. Visst, de hade vecket mellan ögonbrynen, sammanbitna käkar och "spänd hud under ögonen". Jag får ofta höra att jag ser arg ut, och det stämmer ju inte alls, så jag brukar säga att det bara är så jag ser ut. Jag är typ född med bekymmersvecket mellan ögonbrynen och en mörk/svartmuskig uppsyn.

Hur som helst så nådde avsnittet sin höjdpunkt när en person stoppades vid en säkerhetskontroll - för att han såg arg ut.

Hoppas inte Ryanair jobbar på det sättet imorgon, då lär jag inte ens få gå på toa obevakad.

Jag säger som fattaru: "Jag är ingen dryg å bitter person, fast det kan se ut så när ens ögonbryn sitter ihop" ("Ton för ton")

"Den starkaste driften efter sexualiteten...

...är avundsjukan"

Så var det någon som sa. En poäng. Det är därför vi som sitter och bloggar sporrar oss själva till att håna exempelvis offentliga personer. För de har ju inga som helst känslor, och tjänar man pengar så får man utstå lite spott och spe.

Detta leder mig osökt in på den där programledaren för det där konsumentprogrammet i SVT, Plus. Jag såg det ikväll (jag är inte så gammal, jag brukar inte se det, men jag har skogs-tv och nu blev det så att jag såg det) - en dam hade nästan brunnit inne. Hon hade installerat ett dyrt brand- och inbrottsskydd från Securitatet, men det slog aldrig larm, utan hon vaknade av att hennes hund stod på hennes bröst och skällde (sjukt rörande, faktiskt).

Gubben som leder programmet gjorde så klart en poäng av att det där dyra larmet inte reagerade på branden. Det visade sig att branden startade på utsidan, på terrassen, och att larmet först utlöstes när fönsterrutorna gick sönder och röken nådde detektorerna. Helt logiskt och naturligtvis inget som Securitas kan lastas för, men de skulle hängas, liksom bara för att de är ett företag och eftersom Plus förstärkt bilden av konflikten mellan stort företag och enskild privatperson. Man kan ana att det är så att jag ifrågasätter varför jag egentligen betalar tv-licensen, och jag kommer återkomma till det, alldeles ögonblickligen.

Självdistans

Det är ett roligt begrepp, självdistans. En del har alldeles lagom av det och en del saknar det helt, och det är riktigt svårt att skilja de två motpolerna åt.

Ett exempel på för mycket självdistans:

Kommer ni ihåg idol-Sebastian? Han gjorde en bra version av David Bowie's "Life on Mars" när han var med i idol iklädd tjej-jeans, ett högt hårfäste (ska jag säga, "forehad like a frying pan")och en kisande fjortispose med putmun. Bara den grejen tyder på alldeles för mycket självdistans.

Men nyligen har det där liket sprattlat till, och han är aktuell på något vis, för han var med på sista sidan i någon av dom där nöjesbilagorna som alla köper för att kolla in kändisar i badkläder. Han fick en fråga i stil med "hur flirtar man med dig?", varpå han svarar ungefär "det är ingen idé att ni ens försöker, jag är svår, rädd för närhet bla bla bla bla". Jag har stora problem med att förstå en person vars förebild är James Dean, men där det hela slutar någonstans mellan Hasse Alfredsson och Dylan i BH 90210.


Ett exempel på alldeles lagom självdistans:

Micke Persbrandt, som jag älskar att avsky och bespotta så, är faktiskt rätt bra på det. Det finns gott om exempel på det i det avsnittet då han blir intervjuad av Filip och Fredrik i något intervjuprogram de hade ("ett himla liv" eller "en himla röra" eller något sån't hette det). När de frågade Persbrandt om hans tillgjorda språk vid vissa högtidliga sammanhang, så visade han självdistans, i stället för att verka sårad, och sa att han ibland har ett högtidligt språk på grund av allt skådespel och dramaturgi som han är van med. Jag köper det helt och fullt, och att han kan garva när F&F påpekar att Persbrandt å ena sidan kan verka vilja vara en kulturkofta som samtidigt kan ställa upp i "svensk films motsvarighet till Smurf-Hits"(Beck-filmerna), hedrar honom.


För att avsluta detta viktiga inlägg om ingenting, så finns det ett härligt klipp med Zlatan. Svenskafans intervjuar honom innan en träning med Inter. När pressekretaren säger att de måste raska på så säger Z: "Träningen börjar när jag säger till", för att sedan brista ut i sitt karaktäristiska Eddie Murphy-garv. Världsklass.

Klippet ser ni här.

Jan Emanuel och dubbelmoral

This summary is not available. Please click here to view the post.

"Vad är det där du har i taket?"

"Det är tröjan jag hade på mig när jag fick ligga med den där alldeles för snygga tjejen"

/internetkompis

"När det gäller mat är det viktigt att vara hungrig"

Briljant.

Nu blir det Stockholm, konsert och pittoreskt hotell i Gamla Stan. Sött.