Cobain x Orkanstyrka = Liam G

Det är kul att kunna bli positivt överraskad. Oasis hade sågats i kvällstidningarna efter spelningen i Göteborg, och Stockholms-giget brydde de sig inte ens om att skriva om. Lite trist är det, för det var faktiskt riktigt bra. Oasis var så bra som de är när Liam är Kurt Cobain x Orkanstyrka, och alla andra kvasi-rockakter kan dra åt helvete. Coldplay, Mando Diao, Killers, Strokes, ja precis vilka som helst. Sen kan de vara bra ändå, men varje gång de försöker leka rock så är det rätt bleka bredvid Oasis.

Jag trodde att Liams röst till sist slitits ut, och även om det är på väg därhän så var det ingen större fara med det. Trummisen, som jag fattade det en ny trummis, var riktigt bra. Jag ser det som ett litet minus att han körde glamrock-moves och snurrade och kastade trumpinnar, men så länge som Noel inte kör med den där hårdrocksspaken på gitarren så är det lugnt.

Jag är ingen flitig konsertbesökare, men det här var det bästa jag sett tillsammans med Oasis 1996, Ocean Colour Scene som värmde åt Oasis 1998-99 eller när det nu var, och Moneybrother 2007 på grymma Katalin i Uppsala. Den positiva upplevelsen fick mig att bli sugen på fler spelningar:

U2
Anna Ternheim
Mando Diao
Mera Moneybrother
Laleh
Timbuktu
Radiohead (om jag kan resa tillbaka till 90-talets mitt)

SKJUT mig om jag ens visar intressa för att besöka:

Håkan Hellström
Lars Winnerbäck
Tomas Andersson-Wij (Trötta jävel)
Tomas Ledin
Gyllene Tider