Paris, sacre bleu!

I helgen trippade vi till Paris. Det var en födelsedagspresent till mig, och det var kul att få se en stad i ett land som jag aldrig varit i. Jag har fått för mig att jag vill upptäcka Europa, hellre än att hasa runt med ryggsäck i varma u-länder, men Paris fick mig att vackla lite på den punkten.

Parisarna är lite "färgstarka". En tjej satte sig bredvid oss på tunnelbanan och klippte naglarna så det yrde nagelklipp i vagnen. Vi köpte vin på ett ställe som fullständigt stank av fotsvett (ost?), och blev inte otippat antastade av senegaleser som skulle tvinga på oss armband. Tråkigt nog för dem så hade vi inte kontanter - armband gratis, merci!

Av attraktionerna så såg vi tunnelbanan, Sacre Coeur, tunnelbanan, Eiffeltornet, tunnelbanan, Louvren och tunnelbanan. Jag är verkligen inte konsintresserad, och således var inte Mona Lisa så mycket mer än en tavla, till min flickväns irritation.
Den franska maten lös väl inte med sin frånvaro, men vi sökte inte heller upp den. Grodor och sniglar fick vänta, vi gick på beprövade italienska och amerikanska koncept, och hamnade på en intressant krog i lördags. L observerade det snabbt, emedan hon fick påtala det för mig. "Jag tror vi är på en gay-restaurang" sa hon. När jag undrade över hennes slutsats så sa hon att jag skulle se mig om, och mycket riktigt, det var enkönade par överallt. Men öppensinnad och allmänt fantastisk som jag är så gjorde det inte mig något, och vi hade trevligt.
Resans anti-klimax var Eiffeltornet. Efter en kvarts köande såg jag på skylten vid entrén att det sista etaget var stängt, och att det som högst gick att åka upp till det andra etaget. Vi hade riktig tur med vädret den kvällen, så det var frustrerande att inte få se utsikten från högst upp. Jag blev sugen på att klättra upp själv (är såklart helt övertygad om att jag hade fixat det), men vi förblev på det futtiga andra etaget.

35 spänn för en burk med cola? Jogga vidare...

Jag fick leka filmstjärna i tunnelbanan, så nu har jag spelat in film med Jude Law och RD Jr.

Dessutom fick jag en möjlighet att slå ihjäl myten om mig själv som Hugh Grant-kopia.