Tuesday, February 16, 2010

Hero

Jag är ju lite prylionista - har inte råd att vara det fullt ut, men lite grann går bra, speciellt i detta fallet.

Min bror fick en iphone genom sitt jobb och hade precis köpt en HTC hero, vilket är en telefon jag suktat efter. Så vi bestämde att jag fick köpa hans nästan spillrans Hero för 2500.

Brorsan lyckades dock tappa den, så displayens ytterhölje fick en "hair line fracture", alltså väldigt smal och fin spricka på ca en tum uppe i ena hörnet, och själva displayen fick en svart fläck i yttersta kanten, stor som en halv ärta. Han fick en ny telefon på allrisk och fick behålla den gamla luren, så nu ska jag testa att ha den spruckna i en vecka, och funkar det så får jag den gratis, tjo!

Thursday, February 11, 2010

You're right, I'm left, what's so wrong

Av någon anledning (please don't ask) så hamnade jag på Hasse Aros profil på fb. Hasse Aro kändes redan innan som en ganska random Svennebanan, som tjänar bra med pengar, lever ett tryggt liv och röstar liberalt eller högerut. Utan att gå in mer på det så är det tydligt att det inte krävs något super-intellekt för att jobba på tv.

Apropå super-intellekt och höger-vibbar (jag gillar mina binde-streck), såg jag ett inlägg i någons logg. Jag har en släkting som är engagerad i ett borgerligt parti, och det har jag ingen synpunkt på. Men det dök upp någon kommentar i statusen hos denna släkting för ett tag sedan, som var helt i linje med den nu så aktuella Mona Sahlin vs Lyckstolps-kampen. Ett av svaren på detta inlägg i status-raden var "om Mona Sahlin blir statsminister, då kommer jag emigrera till Italien bla bla bla".

Som om Italien är en idyll eller utopi? Visst, det går an att leka med tanken på livet i en italiensk by vid kusten när man själv är del av den hela och rena klassen som dessutom kan språket, men om man ser italiens skick som något eftersträvansvärt så behöver man söka hjälp.

Kan någon för övrigt upplysa Lyckstolps-hejarna om skillnaden mellan en partiledare och ett parti? Mona Sahlin som person påverkar inte min röst åt något håll, och jag tycker hon är helt hopplös i debatterna, men det ser jag inte som lika viktigt osm partiets ideologi.

För övrigt har jag missat "jag tror det här cykellåset kommer få fler fans än Fredrik Reinfeldt". Vad säger det?

Edit: Det säger att jag filtrerar många fler vänsterröstare i mitt newsfeed än högerröstare eftersom jag nu upptäckte att det fanns liknande grupper, men bara inte blivit uppmärksammad på detta faktum.

Sunday, February 7, 2010

The world without Dolph

Dolph trummade, Dolph krossade isblock, Dolph dansade, Dolph söp som en karl, Dolph hade slagit ihjäl inbrottstjuvarna, Dolph lyfte Cecilia Hagen, Dolph är en god make som gillar manligt och kvinnligt, Dolph blödde, Dolph har mjuka sidor, Dolph är kompis med Sly, Dolphs har mist de flesta av sina barndomskompisar, Dolph hade en tuff uppväxt, Dolph hade en bra uppväxt, Dolph hade med sig lyxgarderoben, Dolph gillade glamour...

Dolph gjorde säkert ett bra progamledarjobb, men allvarligt talat så undrar jag vad som kommer finnas kvar att skriva om när Schlager-grejen är förbi.

Tuesday, February 2, 2010

Också ett jobb

Idag satt jag och svarade på frågor om reklamfilm i en timme. För besväret fick jag 400:- i rikspresentcheckar eller vad de kallas. De gäller typ överallt, så nästan så gott som pengar. Jag hoppas det kan bli mer av den varan!


I andra hand

Jag har börjat återupptäcka second hand. Det började tidigare i vintras när jag av en slump gled förbi Stockholms Stadsmission och kollade in. Ganska direkt fångade en rock mina ögon. Den såg ut att vara i rätt storlek, och ganska snyggt skuren samt, och framförallt, i ull. När jag kollade närmare visade det sig inte bara att rocken kostade 800:-, utan även att det var en Filippa K. Så jag slog till - det är den rocken jag har på Paris-bilderna.

Och apropå Paris - vi hade fått tips om ett stort marknadsområde. En väldigt stor del av den bestod av krimskrams och Big Brother-jeans, men så fanns det även en väldigt stor del av marknaden som bestod av begagnade möbler och kläder. Där hittade jag en beige "kavaj-jacka" i ull som var så grovt att det var som att ha på sig en jacka av halm... nice! (jag är typen som kan ha ylle direkt mot huden utan att det kliar)

Så idag var jag in på Sthlms SM igen och såg två kostymer, en svart med smala gråa kritstreck från SIR, ett svenskt märke med anor från åtminstone 50-talet, och en grå Ermenegildo Zegna. Båda i min storlek! De kostade 300:- respektive 400:- och var i bra skick, men jag kan helt enkelt inte köpa dem nu. Det är bara att hoppas att de finns kvar när lönen kommer.

Monday, February 1, 2010

Det där med välgörenhet och volontärerier

Micke Persbrandsextremt kloka och genomtänkta ord ekar i mitt huvud... "antingen så gör du ingenting (konstpaus) eller så gör du nånting". Vilket manus, vilken passion, vilket skådespeleri, vilken närvaro!!!

Hur som helst... Jag funderar ofta på hur jag bäst kan hjälpa till. Rent ekonomiskt har jag fullt upp med mig själv just nu, men samtidigt så kan jag alltid skippa en öl per utgång, och istället använda den 50-lappen för att bidra med något. Hur det än är så är jag dålig på att skänka pengar. Ofta skyller jag på att jag inte kan välja rätt välgörenhet.

Nu har jag i varje fall kollat in volontärarbeten. En jävligt dyr semester med arbete, helt enkelt. Visst låter jag som en ignorant västerlänning, men jag kan erkänna det också. Jag trodde att volontärer arbetade gratis, men åtminstone fick resan till destinationen betald, men så är det alltså inte.

Nu kanske man kan tro att jag blev avskräckt, men förvånansvärt nog (det förvånar i varje fall mig) så är jag fortfarande intresserad. Det är ett bra sätt att göra något som behövs, och för att gärningen ska bli extra god så får jag själv bekosta det mesta. Å andra sidan - någonstans tycker jag att det känns lite fel. Är det bara vissa människor som ska få åka och hjälpa till på plats? Och ja, så är det kanske. Har man det inte tillräckligt bra ställt så får man väl stanna hemma och stoppa pengar i en bössa istället. Anta också att volontären betalar 16 000 för att volontärjobba i 8 veckor. Tänk vad mycket dessa 16 000 skulle kunna göra i stället för att bekosta en resa. Å tredje sidan, skulle jag ha 16 000 över skulle jag inte skänka dem till välgörenhet.

Min slutsats är att jag inte ännu är riktigt mogen för volontärarbete. Den slutsatsen drar jag eftersom jag blev så chockad över kostnadsfrågan. Men får den värsta chocken bara lägga sig så kan det nog vara ett alternativ framöver. Bland annat finns det ett projekt i Sydafrika där man arbetar med fotboll som medel för att hålla ungdomar från gatan. Det låter faktiskt som något för mig.