Mina kompisar är mina föräldrar

När vi var i Örebro förra helgen så fick L träffa två av mina absolut bästa kompisar. Sån't är lite nervöst, lite som jag kan tänka mig att folk känner inför att presentera sin respektive för sina föräldrar. Jag träffar så sällan min mamma, och min pappa lever inte, så jag antar att vi på sätt och vis kommit förbi meet the parents-stadiet.

Hur som helst fick L ett big fat sign of approval av mina annars rätt återhållsamma vänner, och det är inget dåligt betyg alls, och jag förvånades över hur glad jag blev att höra det.

Att det låg världens godaste kladdkaka och väntade i fredags morse cementerade nog hennes position som otroligt omtyckt.