Blogg-mobbing

Jag har aldrig fattat vad det går ut på. Egentligen har jag anat, jag har delvis gjort mig själv skyldig.

Men att skriva ner folk som inte kan läsa texten, och därmed inte försvara sig... det är något oschysst med det. Jag har nog försökt lugna ner mig med sådana saker, även om jag nog var ganska lugn innan. Men oavsett om man skriver om en anonym person eller kändis, så är det inte schysst. Samtidigt kan det vara lite kul med satir och parodi. Om jag hånar någon i denna blogg igen (det var nog idol-Sebastian senast) så ska jag maila personen ifråga så att vederbörande blir informerad om mitt påhopp! (Eftersom jag har noll minne och noll karaktär kommer detta troligen glömmas mycket fort)

Den dagen jag ägnar tid åt att skriva elakt inlägg efter elakt inlägg, är en dag då jag inte mår bra. Sedan måste jag behärska mig och inte störa mig på låga människor som gör sådant. Alla ogillar nog mobbare, även mobbarna själva, de har det nog värst, för de ogillar sina offer och sig själva. Själv har jag stått på båda sidor av fenomenet och är mer nöjd med att ha varit utsatt än att ha utsatt någon. Jag får försöka jobba upp lite karma med min ledargärning och donationer osv.

Flummigast hittills.